Radiodagen i Amsterdam 2010

Text och bilder: Ronny Forslund

Varje år samlas offshore radio-entusiaster från olika länder till den s k Radiodagen i Amsterdam. Den 13 november i år var det dags igen och bland alla stationer som presenterades fanns för första gången även Radio Nord med. Seve Ungermark, som var nyhetsman på stationen, och undertecknad flög ned med KLM till Amsterdam för att prata om Radio Nord från ax till limpa – något som inte var helt lätt med tanke på att vi bara hade 30 minuter till vårt förfogande. Men inslaget uppskattades tydligen av flera deltagare även om man skulle kunna tro att något så svenskt som Radio Nord har ett begränsat intresse på kontinenten. Många ställde också frågor om stationen i minglet efteråt. Seve hade inkvarterats på hotellet Casa 400 där radiodagen hölls medan jag checkat in på ett trevligt bed & breakfast-boende på andra sidan kanalen. Som vanligt fanns en hel del bord med radiomemorabilia, T-shirts och annat till salu på radiodagen och speciellt intressant var att se de modeller som modellbyggaren Hans Hettelder byggt av olika radioskepp. Hans har lagt ned ett enormt jobb på sina modeller och har utgått från originalritningarna av respektive fartyg. På plats fanns både Radio Veronica’s Norderney och gamla Bon Jour fast från sitt senare liv som Mi Amigo. Seve berättade initierat för byggaren vad som fanns i de olika avdelningarna på båten under Radio Nord-tiden och det var riktigt intressant.

Evenemanget började som vanligt med välkomsttal av arrangörerna Hans Knot och Dr. Martin van der Ven och sedan var det dags för den första stationspresentationen med deltagande av ett flertal gamla medarbetare från Radio Mi Amigo. Tyvärr var inslaget på holländska men en hel del gick ju ändå att förstå. Stationen hyrde först sändningstid över Radio Caroline under dagtid och när den holländska piratradiodagen trädde i kraft 1974 så flyttades kontoret över till Playa de Aro i Spanien även om program fortfarande i viss mån spelades in i Belgien tills att studiorna stängdes av polisen. Allteftersom båten Mi Amigo blev alltmer nedsliten så började Radio Mi Amigo’s ägare Sylvain Tack att se sig om efter ett eget sändarfartyg. Det blev fartyget Magdalena som dock bara fick tjänstgöra som radioskepp några månader under 1979 tills det började driva och gick på grund. Därefter beslagtogs fartget av den holländska polisen och det höggs sedermera upp.

En känd radioröst som många av oss främst minns från Radio Nordsee International är Graham Gill men han har arbetat på ett flertal andra offshore-stationer förutom att han har en lång radiokarriär bakom sig i sitt hemland Australien. Graham presenterade sin nyutkomna självbiografi Way back home på konventet . Denna bok är mycket underhållande och berättar många intressanta detaljer om arbetet som radioman på olika kommersiella stationer i Australien på 50-talet, offshoretiden som startade med Radio London och avslutades på Radio Caroline på 70-talet samt även hans karriär som landbaserad diskjockey och turnéledare för olika band. En recension av denna bok följer senare.

Den fortbaserade offshorestationen Radio 390 på Red Sands Tower var en av stationerna som Graham jobbade på och flera andra av radiopratarna på stationen fanns med i Amsterdam. Många intressanta minnen kom fram som till exempel när ett avsnitt av Danger Man (som i Sverige hette Ett fall för John Drake) skulle spelas in ombord på fortet. Avsnittet fick namnet Not so jolly, Roger och handlar om hur hjälten John Drake tar jobb som diskjockey på en fiktiv piratstation för att lösa ett mord som begåtts där. Mark Hammerton, DJ på Radio 390, berättade att det blev en prövande inspelning för Patrick McGoohan som spelade John Drake. Han var nämligen alldeles fruktansvärt höjdrädd och fick panik varje gång han måste ge sig ut på de vingliga landgångar som förband de olika tornen på fortet med varandra. Brian Cullingford fick sin anställning på Radio 390 bland annat tack vare sin bakgrund i flottan. När programchefen Mike Raven fick höra detta blev han eld och lågor och undrade: då har du förstås en så’n där tjusig uniform, med guldgaloner och allt, kanske en snygg officersmössa.... Jo, det bekräftade Brian att han hade. Perfekt, sa Mike, vi behöver en representativ kapten ombord på fortet! Nu var det väl inte bara uniformen som fällde avgörandet utan Brian hade också dokumenterad radioerfarenhet från BBC. Under stationens senare tid så var man involverade i segdragna rättsprocesser om huruvida fortet låg på internationellt vatten eller inte och man tvingades ett tag sluta sända i avvaktan på en dom. Det ryktades då också att det fanns planer på att inta fortet med våld och därför blev paniken stor den dag när ett militärt fartyg började cirkla runt Red Sands Tower alltmedan en man med en stor megafon stod i fören och ropade något. På grund av den hårda blåsten hörde man knappt något alls på Radio 390 men skickade i alla fall ut kapten Cullingford i uniform och allt för att möta hotet från de förmodade invasionstrupperna. Till slut lyckades han uppfatta budskapet från mannen med megafonen och det visade sig inte alls vara något ultimatum att slå av sändaren och ge upp.
– Hey mate, could you play something by the Rolling Stones for us!

Radio 390 var en station som i första hand satsade på att nå ut till en mogen publik och till hemmafruar. Detta koncept visade sig vara riktigt framgångsrikt och man satsade på blockprogram som kontrast till andra offshore-stationer. Nästa stationspresentation var av Radio Nordsee International – en station vars tjusiga färg-QSL alla lär ha som DX-ade på 70-talet. En av initiativtagarna, Edwin Bollier hade anmält att han skulle komma men fick lämna återbud då processen mot hans företag Mebo Telecommunications nu blossat upp igen. Detta handlar om att Mebo skulle ha levererat detonatorerna till den bomb som sprängde ett Pan Am-plan över Lockerbie i Skottland år 1988. Han hade dock skickat en video med hälsningar till deltagarna i radiodagen och hoppades återkomma nästa år. Det fanns dock med en hel del före detta medarbetare vid stationen: stationschefen Victor Pelli, Graham Gill, Arnold Layne (Roger Scott), Ålandsbekante Peter Chicago, Bob Noakes, Peter Ford, Hans ten Hooge (Hogendoorn), Peter Jager, Marc van Amstel, Pieter Damave och Leo van der Goot. Alla var eniga om att sändarfartyget Mebo II var oerhört luxuöst jämfört med andra radioskepp och det hade varit mycket behagligt att jobba där. Till och med sändarrummet var så rent och välstädat att några brukade ta av sig skorna innan man gick in....

RNI var en station som under sina fyra år i etern orsakade och drabbades av mycken dramatik. I samband med det engelska valet 1970 flyttades Mebo II till en position utanför Clacton-on-Sea på den engelska ostkusten och började sända under namnet Radio Caroline International samtidigt som man intensivt propagerade för att rösta på det parti som stödde kommersiell radio. Bakom detta drag låg en viss Ronan O’Rahilly som startat Radio Caroline 1964. Stationen utsattes för intensiva störsändningar, särskilt dagarna före valet då en störsändare på 500 kW togs i bruk. Det är inte klart hur stor del RNI hade i valutgången men detta var första gången som 18-åringar hade möjlighet att rösta i ett val och resultatet blev att labour förlorade makten. Men störningarna av RNI/Caroline fortsatte och till slut flyttades fartyget tillbaka till en ankarplats utanför Scheveningen, Holland. I augusti 1970 försökte en holländsk nattklubbsägare, Kees Manders, att kapa fartyget och släpa in det till hamn, något som dock misslyckades. I maj 1971 inträffade en allvarlig incident när ett par grodmän lyckades ta sig ombord på fartyget och anlägga brand i maskinrummet. Snart skakades Mebo II av en kraftig explosion och akterpartiet och bryggan blev snabbt övertända. Nödanrop sändes ut i etern av tjänstgörande DJ med signaturmelodin Man of Action i bakgrunden och detta torde vara en av de mest dramatiska radiosändningarna någonsin. Det framkom att attacken mot Mebo II hade finansierats och beordrats av konkurrenten Radio Veronica. Tidigare hade Veronica betalt en miljon gulden i kontanter till RNI för att man skulle sluta att sända under en period av tre månader och det var detta löfte som ansågs brutet då stationen efter en tids tystnad startade igen. Detta ledde till att ägaren av Radio Veronica, Bull Verwey och ett par av hans medarbetare dömdes till ett års fängelse för anstiftan till attentatet.

RNI kom att stänga 1974 och fartyget såldes, tillsammans med tendern Mebo, till Libyen där det för en tid reläade det libyska riksprogrammet innan det slutade sina dagar som målskjutningsfartyg och det ligger nu på Medelhavets botten. En fråga som kom upp under RNI-presentationen var de påstådda kontakterna med DDR och att projektet skulle ha finansierats därifrån. Svaret var något svävande: vi tror inte det, men vi kan inte vara säkra.... Däremot så dementerades med kraft uppgifterna om att Mebo II skulle ha varit ett spionfartyg som sysslade med signalspaning.

Tiden för att presentera Radio Nord var som sagt aningen kort men Seve lyckades ge en mycket levande bild av hur det var att jobba ombord på Bon Jour och inte minst av den äventyrliga resan från Köpenhamn till Almagrundet. En annan Radio Nord-veteran, chefsteknikern Ove Sjöström, hade gärna velat följa med till Amsterdam men var tyvärr sedan länge inbokad på en resa till Kanarieöarna. Därför hade Seve spelat in en video med Ove som vi körde efter Radio Nord-presentationen och där berättade Ove främst om vad som hände efter Radio Nord. Om utrustandet av passagerarfärjan Fredericia för Radio Caroline och konkurrensen med Alan Crawford’s Radio Atlanta som använde Radio Nord’s gamla fartyg Bon Jour, nu omdöpt till Mi Amigo. När Radio Nord skulle stänga hörde Crawford av sig och ville köpa fartyget komplett med sändare och allt och i samband med detta så erbjöds Ove och ett par andra Radio Nord-tekniker arbete på den nya stationen. Dock drog finansiärerna tillbaka sina pengar då de blivit skrämda av danskarnas bordning av Radio Mercur’s fartyg Lucky Star. Detta visste dock inte Ove och han var aningen irriterad på Alan Crawford som han tyckte svikit sitt löfte. Efter en tids jobb med arbete för Lamco i Liberia så fick han ett samtal från London när han var på besök hemma i Stockholm. Det var Ronan O’Rahilly som ville ha hjälp med att utrusta sitt sändarfartyg för Radio Caroline och redan dagen efter var Ove på väg till hamnen Greenore i Irland. När båda fartygen så småningom låg förankrade i Themsenmynningen så frågade Ronan Ove om han kunde se något sätt att fördröja starten av Radio Atlanta så att Caroline skulle få ett försprång på ett par veckor. Jodå, det kunde han mycket väl tänka sig, med Crawford’s ”svek” i färskt minne. Så Ove och kollegan Jan Gunnarsson rodde över till Mi Amigo för att hälsa på och medan Janne uppehöll teknikerna så smög Ove in i sändarrummet och det var ett ögonblicks verk att klippa av en jordkabel och trycka upp katoddelen i rörhållarna. När högspänningen sedan slogs på så rusade rören ihjäl sig trots att inget syntes på mätarna. Rören byttes ut, högspänningen slogs på – och samma sak hände igen! Nu var Radio Atlanta tvungna att beställa hem nya rör från USA och grundligt gå igenom sändarna bit för bit och detta gav Caroline det försprång som man behövde för att kapa åt sig den största marknadsandelen.

Denna intressanta form av rundradio är full av speciella historier men även om det många gånger varit en hätsk kamp mellan olika stationer och det till och med har urartat till våld så verkar nu alla gamla pirater ha försonats med varandra och Radiodagen i Amsterdam är litet av en kamratträff där tidigare radiokolleger träffas en gång per år för att prata gamla minnen och inte minst träffa sina gamla fans. Som vanligt avslutades dagen på en kinarestaurang för gemensam middag och alla var eniga om att det varit ett lyckat, om än späckat evenemang.
Mera information om Radiodagen hittar du på http://www.radioday.nl och där finns även en hel del bilder och inspelningar från årets konvent.



Seve Ungermark berättar om var allt fanns på gamla Bon Jour. 


Sångerskan Chi Coltrane, vars karriär fick en ordentlig skjuts tack vare de holländska offshorestationerna, uppträdde mot slutet av Radiodagen. 


Radiostationen Extra Gold sände direkt från konventet.



Panelen från Radio Mi Amigo med Radiodagens piratflagga som samtliga
presentatörer fick visa upp.