Historien om Radio Mercur og DCR af Henrik NørgaardDen 2. august 1958 gik Radio Mercur i luften med reklamer, popmusik og rock’n’roll fra et sendeskib i internationalt farvand mellem Danmark og Sverige. Nogle driftige forretningsfolk havde fundet et hul i lovgivningen og brød Statsradiofoniens monopol. I den finkulturelle ‘dampradio’ var reklamer en umulighed, og der var bestemt ikke plads til de unges nye musik. Netop derfor blev den ungdommelige Radio Mercur hurtigt meget populær, men lige så hurtigt opstod problemerne. Mange opfattede musikken som direkte skadelig for ungdommen, og dråben, der fik bægeret til at flyde over, var de påtrængende reklamer, som finansierede radioens virksomhed.
Myndighederne og hovedparten af de danske politikere arbejdede derfor i de følgende år på at få Radio Mercur lukket. Og det lykkedes til sidst – i 1962. Undervejs kæmpede ‘piraterne’ med et utal af tekniske problemer og interne stridigheder. Blandt andet var der forskellige holdninger til, hvordan reklamerne måtte ‘skrues sammen’, og hvor meget de måtte dominere. Det betød, at en gruppe Mercur-medarbejdere til sidst gjorde oprør og oprettede konkurrenten Danmarks Commercielle Radio.
Pirater i æteren er den første samlede fremstilling om Danmarks første reklameradio. Det er også historien om tiden, hvor popmusik, rock ‘n’ roll og ‘pigtråd’ fik sit gennembrud, hvor transistorradioen blev en del af husholdningen, og hvor velfærden boomede med et væld af produkter, der skulle placeres i danske familiers bevidsthed. Og det er historien om Statsradiofonien, der omsider lyttede til folkets røst, hvorpå Program 3 efter svensk mønster blev oprettet.
Bogen fortæller historien om piraterne og deres radio gennem samtidens presseomtale, interview med piraterne selv samt kommentarer fra en række personer, der havde med Radio Mercur at gøre eller fulgte den på tæt hold. Bogen tager “fat i de mange små historier, som tilsammen udgør historien om verdenshistoriens første vellykkede reklame-radiopirat til søs. Fremstillingen er præget af, at piraterne selv kommer til orde, eftersom de udgør en væsentlig del af kildematerialet. Men også andre parter i slaget om den danske æter bringes på banen i form af myndigheder, politikere og den statslige radio samt andre med kendskab til piratradio og radiomediet generelt”(fra Indledning).
Pirater i æteren er udgivet af Danmarks Grafiske Museum/Dansk Pressemuseum.
NYHED:
“Pirater i æteren” findes også som lydbog med 3 tilhørende lydbøger med uddybende materiale. Del 1 indeholder den indtalte udgave af den trykte bog “Pirater i æteren” om Radio Mercur og Danmarks Commercielle Radio og dansk reklameradio fra Øresund 1958-62. Skrevet af Henrik Nørgaard og udgivet af Syddansk Universitetsforlag. “Pirater i æteren” har været inspiration til tv-serien “Mercur”, vist på TV2 Charlie/Play. Lydbogen er indtalt af Henrik Nørgaard. Del 2 indeholder 18 beretninger fra personer fra Radio Mercur og andre, som har et tæt forhold til Mercur-tiden. Del 3 indeholder 78 eksempler på reklamer fra Radio Mercur. Del 4 indeholder 31 uddrag af programmer fra Radio Mercur og DCR. Lydbogsserien er produceret af Henrik Nørgaard hos Ole Skov Lydstudie i Gentofte i 2017. Lydbøgerne kan købes hos netboghandler og kan lånes via E-reolen.
**************************************************************
STICK IVÄG JACK
Historien om Radio Nord af Jan Kotschack
En ny og spændende bog om Radio Nord der fik lov at sende i 16 måneder – mens man i Stockholm kæmpede for at standse den.
OBS. Bogens første oplag indeholder også en tids dokumentar film på DVD som hedder “Låten från Båten”
RELEASE 15. okt.
BOGANMELDELSE / RECENSION
Stick iväg, Jack! – om Radio Nord och ett annat Sverige
Ronny Forslund
Titel: Stick iväg, Jack!
Forfatter: Jan Kotschack.
422 sider, indbunden. Rigt illustreret i farver og sort / hvid
ISBN: 978-91-89136-51-9 Forlag: Premium Publishing www.premiumpublishing.com
| Så har den då kommit! Berättelsen om den fria radiostation som gav oss underhållning i en omfattning som var omtumlande för många som levt med monopol-radions Meloditimmen – alltid med en marsch i början och slutet av programmet. Men Radio Nord blev inte bara en blåslampa i ändalykten på de programansvariga på Sveriges Radio som på rekordtid öppnade moteld med Melodiradion. Nej, stationen uppfattades som ett allvarligt hot av den dåvarande socialdemokratiska regimen och i boken framgår vilka drastiska åtgärder man faktiskt var beredda att ta till för att tysta skvalet från Östersjön. I boken avbildas till exempel en intern promemoria där regeringen i maj 1961 kommit fram med ett antal uppslag att diskutera för att lösa problemet. Här föreslås på fullaste allvar ”skapandet av en för radiosändning förbjuden tilläggszon utanför territorial-gränsen”, störningssändare och ”kapning av fartyget på internationellt vatten”! Ja, så långt var kommunikations-minister Gösta Skoglund och hans kolleger beredda att gå för att tysta en harmlös musikstation. Nu blev inte allt allvar då sakkunniga och remissinstanser lyckades avstyra de mest extrema idéerna men andra föreslagna åtgärder genomfördes, som att vägra Radio Nord förbindelse via Stockholm Radio i Stavsnäs, lagstiftning mot att annonsera över stationen och påtryckningar hos reklambranschens organisationer för att bojkotta Radio Nord. |  |
| Speciellt intressant är förslaget om den tilläggszon utanför territorialgränsen som var tänkt att kriminalisera radiosändningar från internationellt vatten just där Bon Jour råkade ligga! Förslaget med störsändare övergavs när man insåg att kostnaderna både i investeringar och årliga driftskostnader skulle bli alltför stora och dessutom påpekade sakkunniga hos dåvarande Telestyrelsen försynt att ett dylikt arrangemang skulle förorsaka svåra störningar på andra länders sändningar. Som vi minns så var ett argument mot Radio Nord att man störde stationer i andra länder – något som flitigt användes i debatten. Men regeringen brainstormade vidare och förslaget om att lägga en egen båt med störsändare intill Bon Jour framfördes faktiskt. Här skulle således Sverige själva sända på en frekvens som vi inte fått oss tilldelad i akt och mening att störa ut en station vars program inte förorsakade klagomål från andra länder. Tvärtom så hördes från franskt håll röster som påpekade att det var synd att Radio Nord gick så dåligt på frekvensen på grund av störningarna från Lyon….
Jag insåg från början att denna bok skulle bli en bildmässig succé genom att förena Jan Kotschacks bildarkiv med kunnandet hos Premium. Boken innehåller också ett ovanligt
|
 |
Tillsammans med den första upplagan av boken medföljer en DVD med filmen Låten från båten som gick som förfilm på vissa biografer samt en del jinglar. Dessutom har en dubbel-CD med låtar och stationsjinglar från åren 1961-62 släppts samtidigt med boken. Denna CD recenseras på min blogg www.ronnybgoode.se.
Om du bara tänker köpa en radiobok under 2009 så måste det bli denna! Det är inte bara en berättelse om Radio Nord utan om ett annat Sverige som i dag känns synnerligen långt borta. Eller är det egentligen det?
Om författaren
Jan Kotschack är till yrket journalist och äldste son till Radio Nords dynamiske chef Jack S. Kotschack. Han berättar att vad han ville med boken var att skriva berättelsen om Radio Nord och inte i första hand om sin far. Men det är förstås omöjligt att skriva om Radio Nord utan att komma in på Jack.
Kanske var ”den skumme finske flyktingen” som han beskrevs av vissa debattörer en alltför främmande fågel för att passa in i vårt svenska folkhem. Att han sedan backades upp av amerikanskt kapital stärkte inte precis hans aktier hos den svenska administrationen. Med sin extravaganta livsstil, flotta bilar, skräddarsydda kostymer och provocerande uttalanden är det ganska uppenbart att han sågs som ett rött skynke av många i regeringskretsar.
Jan Kotschack tecknar mellan raderna ett ömsint porträtt av sin far som en man med ett stort hjärta och kort stubin. Jag tror nog att Jack i sin himmel nu gärna utbrister i ett:
– SAAATAN, Jan, det där gjorde du bra!
Lidt minder i billeder:
Gert Landin i en af studierne på Kammakargatan. Billedet kom også på et par samlings-EP’e med Radio Nord-melodier og Gert fortalte at han af grammofonselskabet fik 10 000 kroner for sin deltagelse, hvilket var et fantastisk stort beløb i begyndelsen af 1960-erne.
Larsan Sörenson var en meget populær programledar med kreative infald.
Om Gert var lang så var Larsan Sörenson desto mere kort og dannede til og med en lytterklub for ”Mindre Mænd”.
En af de artister som blev meget populær på Radio Nord var Lille Gerhard som nu har forladt sin karriærer som rocksanger for at synge schlagere på svensk. Her ser vi Gerhard udenfor Radio Nord-studiet.
Noderne till Radio Nord-valsen var skrevet af Evert Taube. Når den blev spillet Sveriges Radio hed den ”Kärlek i rymden” og introjingeln med Evert var bortklippet.
M/s Bon Jour ude til havs.
Fra releaseparty for bogen ombord på restaurantbåden Rygefjord ved Söder Mälarstrand i Stockholm. Fr.v: Ulla Ungermark, Pelle Lönndahl, Sewe Ungermark og nyhedschefen Björn-Fredrik Höijer. Bagved ses ”Miss Radio Nord” (da Christina Granberg) og med ryggen mod kameran lydtekniker Tage Sjöborg.
Order:
http://www.premiumpublishing.com/se/art/stick-ivag-jack-radio-nord.php
Piraterna på Òresund av Staffan Olander
Boken handlar om “Piraterna på Öresund”, dvs både Radio Mercur och Radio Syd. Sen finns en kort summering bara om åren i Gambia och en ny bild på Connie
Boken kostar genom mitt bolag 125 SEK, porto tillkommer. Man kan beställa genom att sända mail till Staffan Olander på info@olander.se